jag känner att du tänker
Något har blivit galet i bloggen, eller så är det bara min dator. Eller båda?
Det har varit nyår & inledingsvis har det nya året börjat ganska bra. På nyårsafton var jag uppe hos min mamma efter en helt kanon trevlig middag hemma hos Lena. Jag somnade strax efter tolv eftersom jag fruktansvärt trött - som alltid nu för tiden. Istället för att oroa mig inser jag att det är väldigt normalt att efter så långa dagar vara mer eller mindre medvetslös. Det har visat sig att inspiration inte kommer förrän man letar efter den & det har jag varit tvungen till för att orka med dagarna.
För några dagar sedan var jag iväg med Penis och skaffade ett gymkort. Började med att simma konstant en halvtimme morgonen därefter, för att sedan gå vidare till snöskottning (ja, för hand!) och avsluta i stallet. Idag var jag iväg igen, denna gånge simmades det 45min & sedan blev det bastu. Därefter gått med Takira i DJUP SNÖ i 45min. Imorgon skall jag byta ut simningen mot gymmet, åter efter en jävla massa snöskottning & stall. Tar det på eftermiddagen för omväxlingens skull. Kanske kommer jag att trivas med min kropp i slutet av året & få tillbaka det livsviktiga självförtroendet jag hade för något år sedan.
Ekonomin är bara ett totalt kaos, trots detta lyckas jag behålla fokus. Jag blir varje dag mindre rädd för att dö & tror inte att allt som gör ont är livsfarligt för kroppen. Helfestligt! Kan egentligebn bara hoppas att det håller i sig, att jag orkar hålla huvudet över ytan & inte ge upp halvvägs igen.
men jag hade önskat att du ville vara här & se min framgång
för det är tack vare dig som jag fortfarande står upp
Det har varit nyår & inledingsvis har det nya året börjat ganska bra. På nyårsafton var jag uppe hos min mamma efter en helt kanon trevlig middag hemma hos Lena. Jag somnade strax efter tolv eftersom jag fruktansvärt trött - som alltid nu för tiden. Istället för att oroa mig inser jag att det är väldigt normalt att efter så långa dagar vara mer eller mindre medvetslös. Det har visat sig att inspiration inte kommer förrän man letar efter den & det har jag varit tvungen till för att orka med dagarna.
För några dagar sedan var jag iväg med Penis och skaffade ett gymkort. Började med att simma konstant en halvtimme morgonen därefter, för att sedan gå vidare till snöskottning (ja, för hand!) och avsluta i stallet. Idag var jag iväg igen, denna gånge simmades det 45min & sedan blev det bastu. Därefter gått med Takira i DJUP SNÖ i 45min. Imorgon skall jag byta ut simningen mot gymmet, åter efter en jävla massa snöskottning & stall. Tar det på eftermiddagen för omväxlingens skull. Kanske kommer jag att trivas med min kropp i slutet av året & få tillbaka det livsviktiga självförtroendet jag hade för något år sedan.
Ekonomin är bara ett totalt kaos, trots detta lyckas jag behålla fokus. Jag blir varje dag mindre rädd för att dö & tror inte att allt som gör ont är livsfarligt för kroppen. Helfestligt! Kan egentligebn bara hoppas att det håller i sig, att jag orkar hålla huvudet över ytan & inte ge upp halvvägs igen.
men jag hade önskat att du ville vara här & se min framgång
för det är tack vare dig som jag fortfarande står upp
Kommentarer
Trackback
