Det är inte långt kvar ....

Ojojoj säger jag bara.
Den här dagen kan spåra ur totalt känner jag, mer än den redan gjort alltså.
Och för en gång skull kan jag med anledning säga att "det är mycket nu".

Fyfan vad jag är trött på människor alltså!

Usch, det är riktigt läskigt. Jag har ingen koll på någon eller något, allting är så förbannat virrigt. Och jag kan ju säga att min kropp säger ifrån riktigt riktigt ordentligt nu, speciellt psyket. Det är nästan (fast bara nästan) så att jag vill be allt & alla flyga åt helvete, tyvärr slår det bara hårdast tillbaka på mig. Jag har aldrig känt mig såhär jävla ostabil innan måste jag säga. Stressa igenom stallet idag igen för att hinna till robban, förlåt milton. Vi har liksom två dagar kvar ... men nä, jag hinner för fan knappt se dig. Slår jag inte ihjäl mig själv snart blir jag faktiskt förvånad! Jag har alltid sagt det, är det något som har ihjäl mig är det mitt egna samvete. Helvete säger jag bara!

Ta en kölapp & sitt ner, tack!

Jag somnade riktigt jävla gott igår
Kommer inte ihåg när jag senast somnade med ett sånt leende

Idag vaknade jag ungefär i samma skick som jag somnade. Det pirrar förväntansfullt i magen & det känns som det kommer bli en riktigt bra dag. Hoppas det händer något bra!

Har ganska tajt veckoplanerings känns det som, det gillar jag inte!
Idag skall jag invänta Kålle, sedan skall vi till banken & fixa lite. Sen blir det upp till moster för att hämta saker jag glömt. (Varför har jag en tendens att glömma saker överallt?) Därefter Lenas jobb eftersom hon skall handla torv & behöver nog lite hjälp. Sen blir det väl som vanligt något oplanerat bus på vägen till stallet, sen är det ju kvällen.

Onsdag är det utsläpp först, sen iväg på ett möte som lär ta en stund. Sen ville Ulla att jag åkte & storhandla med henne, så det lär ju göras också. Sen skall jag hinna stallet, samt gärna upp till mamma för att hjälpa henne. Jag inser ju att jag inte kommer hinna allt! Skall dessutom sova hos robban, så skall åka dit sent på kvällen. Pratades även om att gå på onsdagsträffen, så vi får se hur vi får ihop allting!

På torsdag skall jag vara hos robban till ganska sent faktiskt. Han skall bjuda på middag & jag skall hjälpa honom att städa. Så skall jag hinna med stallet dessutom, innan jag däckar denna dag. Skall helst hinna pyssla extra med Milton också. Sen finns det ALLTID mer, men just nu kommer jag fan inte ihåg. :(

På fredag, ja då blir att att göra iordning för danmarksresan, rensa ut i stallet efter mig, göra extra fint för milton o.s.v. Sen skall jag helst hinna städa riktigt här hemma också. Måste se till att lägga mig i bra tid så jag är utvilad!

Lördagen innefattar danmark, fylla & sådär. Blir körd till stena av lena, hämtas ev dyngpack och odröglig av Kålle. Stackare! Haha. Tror inte vi fortsätter festen i göteborg, men gör vi det lär det sluta illa :P


Du ligger illa till!

Jag tror inte du förstår att jag faktiskt tycker om dig
& inte så lite heller! Tänker på dig fruktansvärt mycket ...
på vad du vill och vad du kan tänkas känna för mig
Någonting säger mig att vi hade varit ett bra team

Jadu, är seg som fan idag. Skulle egentligen träffat "dig". Vi får se hur det blir! Är på ett riktigt jävla bushumör om inte annat, det hade ju kanske varit något. Haha! Om jag känner dig rätt ialla fall. Fast risk finns att jag somnar innan dess. Vi tar igen det imorgon, såklart. :) Stallet först ialla fall! Fyfan, det här blir bara jobbigare och jobbigare ju närmare jag kommer fredagen. Min älskade Milton liksom! Men jag har bestämt mig, det har jag verkligen. Skall jag vara helt ärlig så är det här det sista jag vill. Det håller på att slå slint i hela jävla huvudet på mig, det är bara en tidsfråga.

Snart kommer Danmark & det bästa av allt - du åker med. ;)
Kan tänka mig att det kommer gå som det gör, eftersom psyket inte lär vara
det bästa. Men alla sätt är bra förutom dem dåliga!

- Påsnurrad.

Det har helt enkelt blivit för mycket av det goda nu i helgen.

Men för att vara mig så har jag gjort ovanligt lite faktiskt (trodde ni ja!)
Har träningsvärk utan dess like & har inte riktigt varit mig själv i helgen.
Ber om ursäkt till er som blivit drabbade på något sätt!

Var lite snurr i fredags kan jag ju säga. Men roligt var det! Var på liseberg i lördags. Blev jävligt stressigt eftersom jag låg kvar i sängen alldeles för länge efter en sen natt. Men fick ihop det något höger ialla fall! Det var jag, mamma, Klas, Robin, Tony, Pernilla, Tindra, Liz, Alexander & Linus. Ja, ni förstår ju själva hur det sluta. Fast det är alltid ett äventyr för sig att vara ute hela familjen & visst var det trevligt! Kallt som satan, så spelhallarna var väldigt attraktiva (det brukar dem visserligen vara, men nu hade jag någonting att skylla på) Sleten & jävlig som jag var, så vann jag ändå ... eller inte.

Slänger ut lite bilder!


Pernilla med Tindra i vagn. Robin & Liz. Tony hänger på Robin.


Jag sa faktiskt - visa fingern, grabbar! Mamma blev inte glad kan jag ju säga.
Dem tog dock ner dem direkt efter kortet & vi gjorde tummen upp mot varandra istället.


Jadu, det var kallt. Fråga inte när det gäller våran familj! xD
By the way ... Klas frös om foten, så han värmde skon. Stor idè med träskor.


Var bara tvungen, Tindras tröja ägde!


Jadu, det blev ett jävla hallå när jag tog bilden på Robins betyg så jag
slänger ut på Tonys istället (som är riktigt liten & klen jämför med Robin).
Robin fick 30, det fick vi höra hela kvällen sen.
- Men jag kan bättre, jag kan göra om. Jag bara slarva. Haha!


Bror & Liz. Dem snurrade lite varstans.

Pinsam, med solglasögon o allt
Här spelar han mog mig. Ser ni vad taggad han är?
Och solglasögon. Behöver jag säga att det var kolsvart ute?
Ibland skäms jag över min familj, fast bara ibland. Min bror är cool, inte.


Mamma, klas, Liz & Robin. (notera chokladen!)
Mamma satsade lite varstans & spelade bort en del pengar.
Innan jag & Robin gav oss av pga kylan fick Klas för sig att satsa 20kr
(jämfört med mammas kanske 200kr) & kom tillbaka med den där i handen.
Jävla gris! Ibland är dessa snurrpellar riktigt roliga.

Fuck you all good night

Jag tror aldrig (& då menar jag verkligen aldrig)  att jag varit såhär tom innan.
Det leder faktiskt till att jag blir rätt orolig över mig själv.

Jag kan ju för fan inte ens formulera mig rätt, för att sätta finger på "känslan" är nästintill omöjligt. Vad är det egentligen som är fel, fröken? Vi alla har ju hängt löst ett flertal gånger & alla kan vi kallas vinnare, för annars hade vi inte stått där vi gör idag. Big deal, det blir vad man gör det till. Men att ha kommit till det stadiet där jag väljer att inte välja, det har jag aldrig varit i tidigare. Det spelar liksom inte roll, jag skiter i det och det mesta kvittar! Och det är inte jag, det är helt enkelt inte "mig". Det jag menar är att jag faktiskt aldrig varit med om att jag låtit min omgivning rasera utan att agera eller re(agera). Hur fan har jag lyckats knäppa av såhär? Dagarna går ju och det känns bara som om jag glider med. Att inte vilja hoppa ifrån den där brojäveln, men samtidigt inte bry dig om någon kastade ner dig heller - det är oroväckande! Samtidigt vet jag att vara jag kan förändra min inställning till något i detta fallet. Ingen har gjort mig något & ingen skall heller behöva lida.

Jag vet att jag tar avstånd
& att jag bryter varenda regel i min egna lagbok

men du är alldeles för vacker
för min orealistiska svartvita värld
(fast jag erkänner att det kommer ta emot att andas utan dig)

Packat & klart. xD

Det var en ganska stressig dag igår.
Jag, Lena & Daniel stack iväg på Onsdagsträffen. Blev lite sisådär och halvstressigt eftersom vi aldrig hade spikat det utan bara hållt det uppe. Men jag ångrar inte att jag åkte! Det var nog den trevligaste träff jag varit på - någonsin. Fick fixat med danmarksresan & sådär, så nu är allt klart för avfärd nästa helg. Drack en del, så nästa träff blir alkoholfri kan jag ju säga! Den enda som fattades var typ This, vilket var lite tråkigt. Träffade massa mysiga folk ialla fall. Så är det. Hela helgen är bokad igen, vilket jag ogillar . igen.

Nu skall jag till arbets"förnedringen" & banken. Heja mig!
Vi hörs & syns.

flumflum

Tjoho!
Kommit på en till såndär konstig idè faktiskt.
Jag skall skriva lite på en berättelse varje dag, det hade kunnat bli lite sådär halvbra
tror jag. Det kan ju sluta hur som helst, vilket faktiskt är väldigt väldigt roligt
. xD
Kan ju dock säga att jag inte har tid att börja idag - sådeså!

Skall snart till stallet & släppa ut hästarna.
Sen blir det hem till moster, sen ev onsdagsträffen.
Så är det! Det blir nog bra skall vi se.
*

Drömmen.

Jag skall börja dagen med att beskriva min dröm. för den var riktigt jävla kuslig. På något höger eller vänster har jag nog rett ut lite saker med mig själv. Har dock sovit som en potta med skit typ & vridit mig fram och tillbaka hur som helst (förlåt, Lena). Ställde om klockan massa gånger & vaknade nyligen men är fortfarande trött liksom.

Nu till drömmen.
Platsen var som ett träningsläger, men av något lyxigare. Det kändes inte som ett tvång, så det bör ha varit frivilligt tycker man. Fruktansvärt fint, både tjejer & killar och ganska mysig stämning. Jag minns inte direkt allt sådär detaljrikt, men några händelser fastnade riktigt väl faktiskt. Jag skall försöka ta det i rätt ordning & sådär. Vi lullade runt, tränade, hade mysigt. Tjejerna tyckte INTE om mig, det var sånadära riktiga "bratz-brudar" faktiskt. Men det var en dröm, dem är inte alltid logiska. Sen var du där. Och läget mellan oss var väl lite sisådär. Jag höll mig i vägen fast det tog emot & ansåg att det var bäst så. Du gick omkring där, precis som om du vore kung. Det värsta var att rollen passade dig utomordentligt & du hade valt mig till din drottning ... men av någon anledning snurrade det till sig. Du försökte göra närmanden, men jag vek hela tiden undan. Du vände ju om, vilket vem som helst skulle gjort. Det som gjorde ondast var nog att jag verkligen såg att i stort sett alla tjejer här kunde gett vad som helst för att vara i min sits - & jag tackade nej. Min känsla & lätta panik över allting får mig att inse att många gånger var det inte bara en dröm, utan en marddröm. Jag är ialla fall glad över att jag slapp förstå vad som hände därefter hos dig & dessa tjejer. Och jag kunde inte klandra någon, för allt var verkligen bara mitt egna fel. Efter ett tag, jag vet inte hur länge alls. Kan ha varit dagar, veckor eller månader så bestämde jag mig (väl medveten & egentligen ganska övertygad om att det var försent). Du & din vän var borta på något, militärrelaterat ialla fall. Ni hade väntad ankomst typ mitt i natten, men det var nu eller aldrig kände jag. Så jag kom på en ursäkt ifall jag skulle bli påkommen (vilket avslöjar att man annars tydligen inte fick vara ute, annars hade jag inte behövt) Jag skulle "bara" ut & röka, en enkel bortförklaring. Jag drog bara runt mig en filt typ, sen tassade jag ut. Jag gick några vändor på en parkering som låg nära, för där låg även uppfarten ni skulle komma på hur jag nu visste det. Dessa drömmar, konstiga som fan! Jag hörde en bil & utan att tänka mig för sprang jag mot bilen som rundande en kurva som man måste ta sig förbi för att jag överhuvudtaget skall se den. Jag formligen stod på bilen & först då insåg jag att det var inte rätt bil. Jag fylldes av panik, sneglade på föraren som hånlog (och i samma sekund visste jag precis vad han tänkte göra). Jag försökte skrika, men det funkade fan inte. Så jag sprang, eller försökte måste jag väl tillägga. Killen jagade mig, slet ner mig & sen minns jag inget mer. Men på något sätt förstod jag att dem ialla fall inte hade haft sex med mig när jag "vaknade". Det spelade liksom ingen roll, du hade inte kommit ändå. Det var fortfarande samma natt, men jag låg nog där i någon timme eller två innan någon hittade mig. Plötsligt förflyttades jag till hallen i husdelen där vi alla bodde tydligen i egna rum. Jag var repad (även om det var samma natt) & fick en stor utskällning för att jag gått ut halvnaken & att jag fick skylla mig själv - av det som skulle föreställa "rektorn". Han pekade även åt en annan dörr & där stod ett flertals tjejer och sökte. Jag minns inte så här i efterhand direkt vad han sa, men jag ställde mig ialla fall bland tjejerna & tog en cigg. Dem pratade om dig, om hur jävla korkad jag var & hur fan man kunde vara så dum. "Rektorn" klappade pojkarna på axeln & förstod dem, men bad dem tagga ner lite & alla tre hånflinade verkligen emot mig. Jag hade kunnat mörda dem, men just i det läget kändes det verkligen så ... allt var mitt fel. På något vänster blev jag förflyttad till parkeringen igen & till uppfarten. Och där kom ni faktiskt! Fast för att göra min känsla ännu mer uppenbar, det stod en massa tjejer runt mig också. Du kastar dig ur bilen & alla förstår att något är fel, din vän är skadad. Jag får en beskyllande blick innan du muttrar något om att du inte har tid, för du måste hjälpa dem som vill ha hjälpen & verkligen behöver den. Sen dyker det upp en lapp, snabbt bara. För några sekunder visar bara min hjärna en gul stor jävla noteringslapp där det stod "Du sa att man måste prioritera, remember? Jag kan inte tvinga ...." mer var liksom inte läsbart. Jag förstår inte riktigt vad det betyder, men obehagligt var det eftersom jag åter insåg att du hade all rätt att vara som du var. Drömmer kommer tillbaka & det hände två meningsfulla saker i slutet som jag inte riktigt minns i vilken ordning. Tror att denna var först! Jag sitter på sängen, i bara string med ett täcke över mig. Jag ser dig, du kommer in (då dörren stod på glänt) & ger mig en ordentlig kram. Och jag besvarar den! Riktigt ordentligt dessutom. Du la händerna på min svank för att sedan låta dem glida ännu längre ner. Jag tänkte inte, jag bara gjorde & vi sjönk ner i sängen. Dörren stod fortfarande på glämt & ett flertal blickar gavs utifrån. Jag kände mig pressad & jagad, dem verkligen skrek "hallå, vi väntar - släpp honom, vi vill också ha). Haha,komiskt att skriva såhär i efterhand. Men när du kysste mig sådär lekfullt var jag rätt förlorad & allt runt omkring försvann. Men någonstans, när det började hetta till alldeles för mycket insåg jag att Lena satt vid datorn precis brevid sängen & hela livet gick ur mig. Vad i hela hisingen sysslade jag med? Jag fick panik, kastade mig upp & växlade panikslaget mellan lenas rygg (hon kunde vända sig när som helst) & tjejerna som bara log för dem förstod vad som höll på att hända. Och jag kastade mig rätt ut, jag orkade inte ens se dig. Av någon anledning stannade ändå drömmen kvar i rummet, även om jag inte var där. Du förvånade mig, för du gjorde det jag verkligen inte trodde du skulle göra. Du satte dig lungt & försiktigt brevid Lena, tittade henne i ögonen & bara skakade på axlarna. Du verkade försöka förklara, jag uppfattade inte så mycket jag. Jag var typ i chock. Och jag insåg att jag hade förlorat. Nu till det andra som hände, kan som sagt dock inte lova i vilket följd.   Vi är i en matsal modell lyxigare. Först kommer du & polaren in, han haltar & du hjälper honom. Stämningen är lättare, det verkar som om din vän inte alls är så illa däran som alla trodde. Sen kommer det in ett gäng till, jag pekar hysteriskt, slår på dig och frågar om det är dem. Du nickar, men det är fortfarande osäkert. Jag har ingen aning, men riktar in mig på en kille som hokuspokus sitter & äter vid bordet. Jag tar en saftkanna (låter skitlöjligt ju, dessa stod i vilket fall på bordet) och häller ut innehållet för att sen kasta den tom på honom. Det var plast! Går några bord länge bort och gör samma sak på nästa kille. Jag väntar på en reaktion, men ingen säger någonting. Visst får jag några lätta nickningar ifrån folk om att det var bra gjort, men killarna ifråga reagerar inte. Inte du heller! Allt blir som om ingenting har hänt & jag får riktigt läskig panik. Jag går lite längre bort, där du sitter tillsammans med din polare. I några sekunder hade jag kunnat skjuta mig själv, för vad hade jag egentligen att komma med?

Jag tittade upp på dig (ställd & jävlig som jag då var) och du log.
Sådär retsamt & mysigt som bara du kan.
Och gav mig en blick som hade kunnat få även den kallaste
is att smälta
                                                                                 SEN VAKNADE JAG

Nu, direkt eller på en gång?

Jag gillar inte att ha dåligt samvete
för det är någonting som kan få mig att spåra ur totalt
& vet du vad?
jag är rädd för vad jag gör mot mig själv
när jag väl vågar öppna ögonen och se

- att det spårade ur för länge sen

Jag har ingen aning om vad jag egentligen menar, för jag orkar inte riktigt tänka så långt. Men på något höger eller vänster så har det blivit väldigt fel. Det vore lättare om jag kunde skylla allt på någon annan. Tyvärr är det väl inte så enkelt. Mina handlingar drabbar ju inte bara mig, utan andra & dessutom (som pricken över i:et) sårar. Det är dags att jag vaknar upp & börjar lägga lite större vikt på vad jag gör. Antingen engagerar jag mig till fullo eller så skiter jag i det totalt. Inga jävla mellanting! Nu snurrar huvudet alldeles för långt bort känner jag & det blir ÅTER ett ovettigt inlägg. Detta är det sista!

(har förresten kommit på en sak för att få lite struktur på det hela. jag tänker välja ut en låt, vilket jag skall ha gjort tills imorgon. varje inlägg skall börja med en mening ifrån denna låt & mer än gärna fokusera någorlunda på detta. tror faktiskt man kan få ihop det riktigt roligt, även om det är en jävligt konstig idè)

Som man bäddar får man ligga
& inatt har jag bäddat sängen riktigt jävla illa, älskling.

"Så otroligt coolt"

Lite intetsägande, om man säger så.

Jag låg & tänkte lite igår innan jag somnade. Inget specifikt så direkt, bara allmänt tänkande kring livet typ. Inget deppande! Jag har påbörjat & gett mig in i saker som jag inte har någon aning om hur jag skall avsluta. Jag spelar orent & fuskar i ett spel som egentligen inte har några regler. I längden tjänar nog absolut ingen på det, vilket får mig att inse hur jävla omöjligt det kommer bli att få fram något bra utav någonting. Uh, jag är fruktansvärt trött på människor & det kom jag fram till åter & åter igår. Jag är fruktansvärt trött på mig också faktiskt! Fast - jag är absolut inte deprimerad. Tvärtom! Jag är "ingenting". Snarare bara oengagerad.

Jag flyttar ju bara spelets pjäser till min fördel.
& vad jag än ställt till med i min egoism

              så vill jag säga
förlåt (jag ångrar dock ingenting)

Nä, hedanefter blir det seriöst & engagerat skrivande. Annars kan jag lika väl låta bli! Blir grymt trött & arg på mig själv känner jag. Men smart, låt hellre bli om du inte orkar engagera dig fullt ut. Woho, pling & bingo igen typ.
S    U   C    K!

- tomteharar & påsknissar

Vad i hela hisingen!?
Nu har jag ialla fall fått en säker plats i en utav bilarna till Danmark & resan betalas på tisdag. Gött! Frågan är bara fortfarande hur jag skall få ihop det med stallet innan & allt. Kan hända att någon får ta Milton åt mig just den dagen - det tippar ialla fall åt det.

På tal om Milton...
Det kommer avgöras den här månaden, alltså om han behöver lämna mig
eller om jag får överta ägandet. Woho! Bara Milton får det bra som sagt.
Får dock inte tag i Mattias, vilket skapar problem eftersom han måste hålla
mig informerad om saker kring Milton. Han är en klass för sig, den mannen.


Igår var en rätt lugn dag - eller jag tror det ialla fall, för jag har inte lika ont som jag brukar ha i axlarna. Känner mig allmänt nere faktiskt. Av någon konstig anledning håller jag på att trilla ner i någon konstig svacka igen, sådär så man inte känner för att göra någonting. Och mina värderingar, dem är inget att skryta om just nu. Det är lite pinsamt, att klaga för att sedan klaga på dem som klagar liksom.

Jag känner att jag behöver ha mer saker att göra (& ja, den sången rimmar nog inte fint) och det får jag ju knappast igenom att sitta här. Samtidigt har jag ånger över allt som behövs göras (?) Och jag gör faktiskt saker i stort sett hela tiden liksom. Ojoj, stackars mig. eller inte! Blir så jävla frustrerad. Aldrig kan det vara bra (& med den inställningen går det säkert ännu bättre, Helen) Suck på mig själv. Får sluta klaga & göra något åt det istället.

Glöm dina beskymmer, imorgon kommer nya.
Skall till Robban & supa även den fulaste jäveln snygg!
Gud vad jag är tuff! xD
"Det här är den bästa kvällen på hela kvällen"

Fuck off and die ...

Ajajaj säger jag bara. Fan vad ont i ryggen jag har idag!
Städade hemma hos moster igår i flera timmar.
Kan ju säga att det känns i min rygg idag, minst sagt.

Har inte alls sovit bra inatt kan jag ju säga. Har vaknat till hur många gånger som helst, för att konstatera att jag svettas som fan & har kramp lite varstans. Lite lätt ruggigt! Vaknade dessutom långt innan klockan ringde (kändes som någon kvävde mig) & kunde inte somna om, så gick upp och tog lite frisk luft för att krypa ner igen. Det gick inte riktigt som det skulle. Jag kunde aldrig riktigt somna, även om jag inte orkade gå upp. Så var någonstans sådär mitt i mellan. Nu får jag lägga på ett kol!

Efter skolan skall jag försöka hinna med moster & göra klart det sista jag inte hann igår. Sedan skall jag iväg till stallet & göra klart för både Mulle & Milton. För att sedan åka hem & ev göra iordning sig för fredagsnöje. Vi får se! Jag saknar mamma känner jag ..... (det är inte lätt du) Måste göra något med Milton också idag, kanske gå en promenad? Får se vad jag hinner.

det var ju en volvo

så vad klagar du på? ;)

Igår var det en hektiskt dag. Eller tja, det blev kan man ju säga. Hann med väldigt mycket faktiskt! En guldstjärna till mig såklart.  Idag är jag dock ovanligt trött & jag har ingen aning om varför. Somnade inte direkt sent igår & tog sovmorgon till sju (brukar vanligtvis gå upp klockan sex).

Släpade ut Lena igår. Vi skulle kolla på den snygga s40:n som stått på cykelbanan ett tag. Det ösregnade & sådär - vilket bara gjorde saken ännu roligare (tyckte jag, kanske jag skall poängtera). Lite konstigt, men impulsiv som jag är .. egentligen är det nog bara en ursäkt för att inte behöva tänka igenom det man gör. xD Flummiga som vi är fick vi roligt ändå. Slänger ut bilder på bilen sedan!


Skojar du eller!?

Hejsan hoppsan lillebror!

Idag var jag på min brors rättegång. Inte speciellt roligt, men var ju ialla fall ett stöd. Hade dock fruktansvärt svårt att hålla tyst & blev så jävla förbannad att jag slängde ur mig väldigt dumma kommentarer vilket resulterade två tillsägningar. Hade helt enkelt tur som inte åkte ut. Bror var stark & stod på sig, beundrar honom verkligen. Heja dig! Efteråt var det dock inte lika kul.

Nu är det mycket snack om Danmarksresan dessutom. Alla bilar med chaffisar var dock fulla, men enda anledningen till att folket tar bil är för att det blir 100kr billigare per person. Så jag (& ev Lena) väljer att fixa skjuts till stena och hem istället, för det lär bli svårt att hitta någon som orkar med oss när vi blir fulla - en heldag dessutom. Båten avgår på lördag ca kl 09:30. Min första tanke är - "oh nej, jag kommer få gå upp cptidigt för att hinna med stallet & allt annat innan". Och på detta så är vi bjudna på förfest hos Tobbe busmus & det kan bli rätt intressant att få ihop det vid den tidpunkten på ett vettigt sätt. Jag ångra mig, det är snarare omöjligt. Sen krogrunda igenom danmark för att sedan åka hem 20:00. Hur skall man orka liksom? Snacka om att man kommer få gå på uppiggande från morgon till kväll, sedan hur jävla packad man lär bli. Herregud, jag vill inte tänka på det. Fast får jag titta på busmus så xD

Har för övrigt inget vettigt att skriva.
Imorgon blir det skola! Heja, jag är duktig jag (eller inte).

pundbil på promenad.

Jag bara kände att jag måste uppdatera, inte för sakens skull - tvångstanke.

Vet väl egentligen inte riktigt vad jag skall skriva. Idag blir det nog till att fixa till Tius boxklossar (måla dem en omgång till) & fixa gaderoben. Det är ena dags nu! I lördags var jag hos Daniel, käkade & tittade på film. Var riktigt mysigt - faktiskt. =) Fast sociala jag slumrade till några gånger. Ända trösten är väl att jag somnade väldigt mysigt. Natten var mysig också! Sen söndag, hem - stallet - mamma. Det var också ganska trevligt, fast min lillebror kunde varit roligare faktiskt. Men nu har jag fått tuffaste blåmärket i stan (på armen). Mohaha, eller inte. Nivån är hög!

Jag & Lena traskade ju i lördags ifrån stallet. Slänger upp lite bilder på den helpundiga bussen. Fyfan säger jag ju bara! Men anmärk väl, Lena passar skitbra brevid den. Haha! Inte illa menat nu, Sambo. Det var verkligen en "pundburk". Låg hur mycket skit som helst i den dessutom (& nej, vi bröt oss inte in & kollade - skitbilen hade fönster) xD

Jag skäms för ägaren måste jag säga.


    

som jag förtjänar ...

Idag mår man verkligen som man förtjänar....

Jag blev full alldeles för tidigt, drack alldeles för mycket & det är på ett ungefär det enda jag kommer ihåg faktiskt. Mohaha! Vilken jävla kväll. Och så åt jag också. Det glömde jag dock av, men kan ju säga att jag blev rätt påmind om det några timmar senare. Haha, ibland är man bra patetisk. Spagetti & köttfärsås. En sak slog mig dock, fan ... jag får se till att antingen tugga eller dela maten bättre (för det var det mest omysiga jag varit med om). Haha, hur roligt kan man ha över sig själv egentligen. Sladdade runt &hade allmänt trevligt typ.
BILDER KOMMER

Jag saknar mamma & hade faktiskt kunnat mörda för att få träffa henne just idag. Hur man nu kan få ett sånt anfall? Känner mig allmänt risig & i vägen. Det mesta är väl hopplöst och har tappat suget på allt typ ... ett typiskt söndagshumör. men det är ju bara lördag? får för mig att den här helgen kommer sluta ... Haha - jadu. Jaja, nu skall jag duscha. Skall hem till en polare & kolla film & ha allmänt mys! heja mig.

- Bortgjord.

Minst sagt så gjorde jag väl rätt & slätt bort mig igår.
På tal om ingenting, när jag var där igår såg jag kanske tre-fyra personer som jag kände igen. Så har det blivit mer & mer det sista, jag är övertygad om att jag sett personen ifråga förut, fast jag har ingen aning om hur, när eller vart. Det läskiga är att jag faktiskt har haft rätt dem senaste gångerna.  Haha, håller man på att bli knäpp eller vad! Det gick ialla fall hyggligt igår, det kunde faktiskt gått värre. Fullt ös hela dagen! Skolan, hem, stan, stallet & sen var klockan MYCKET kan jag ju säga. Daniel & Kålla var nere i stallet också. Trevligt trevligt!

Jo, förresten. Jag & Lena sprang runt på Rusta för några dagar sen. Fan vad vi alltid skall ha så kul. Sladdade runt i zebrarandiga stövlar & hälsade på tomten, hade kuddkrig & massa sinnesrubbade saker. Suck! MEN ... ja, absolut. Jag fick ut någonting av det! Lenas julklapp, helt optimal! Mohahaha.

Nä, idag är jag faktiskt ledig. Gött! Jag har sådan fruktansvärd träningsvärk så man kan ju gott undra vad fan jag gjort. Haha! För mycket tunga saker i skolan (& underbart att det dessutom låter som en dålig bortförklaring). Usch, hoppas den blir bättre. Ajaj säger jag bara. Nu skall jag cykla till stallet. Haha, helt sjukt! Önska mig lycka till, det behöver jag!

Måste även passa på att ladda upp bild på bilen jag SKALL stjäla! xD (VILL HA!)
Dunderkåt, eller vad.






Skola, jobb & häst? Ó.ò

Jag har kommit på en sak! (jag vet, alltid lika fyndig vettu)
Jag trivs faktiskt jävligt bra i min klass känner jag. Klasskamraterna är dummare än mig nästan - vilket leder till att jag ialla fall känner mig smart. Läraren är både flata & säkerligen föredetta missbrukare (jävligt konstig, men snäll). Jag vet inte om jag kan säga att själva pluggandet är mer avancerat än mina klasskamrater, rätt rubbat med andra ord. Haha!

Sen måste jag även passa på att berätta att jag skall åka & kolla på ett jobb imorgon efter skolan. Väldigt kul, faktiskt. Fast vid närmare eftertanke har jag ingen aning om hur fan jag skall få tiden att gå ihop, sökte detta innan jag började skolan. På casino, det är rätt hot tycker jag. Förhoppningsvis gör jag ett bra intryck! Håll tummarna för mig.

Hoppla, nu skall jag käka & dra iväg till stallet.
Simma lungt!


Vet du vad?

Hur än det här jävla äventyret slutar, kommer jag alltid att älska dig. Huvudsaken är inte att jag har dig, bara att du mår bra. (eller man får ialla fall se det så) Puss på dig, totto. :)
Hur det här äventyret än slutar, kommer jag alltid att älska dig.
Huvudsaken är att du mår bra, kompis.
Det spelar ingen roll om du är här eller någon annanstans
huvudsaken är att du mår bra - egentligen, eller hur?

Fast jag tror aldrig någonsin jag kommer att komma över det, älskling.


Tjingeling!

Kan ju börja med att säga fyfan & helvete för hur jävla trött jag egentligen är på allting. Förhoppningsvis är det bara en tillfällighet pga tidsomställningen (som kanske bör vara ganska orelevant) & att det är så satans mörkt hela tiden. Känner att jag är rätt osäker på allt & alla runt omkring mig och vet nog inte riktigt vart jag har någon just nu, det inkluderar mig själv såklart. Snacka om kemisk obalans! Det snurrar rätt bra & jag vet inte riktigt vart fan jag skall sätta ner fötterna. Samtidigt så känns det som jag letar efter problemen & tvivlet i allting, vilket inte heller är vidare friskförklarat. Och vem kan egentligen sälja en vän? Allting är så fruktansvärt osäkert, det är det värsta jag vet. Jag pratar hela tiden, men "når inte fram". Jag har lust att dra tag i varenda jävel & ruska på dem - riktigt jävla ordentligt dessutom. För ingen förstår ju! Men man kan ju inte kräva att någon annan skall förstå, om man inte ens klarar av det själv.

Det bubblar lite i magen hela tiden, eller pirrar kanske man kan säga. Du vet, den där mysvinter-känslan (god jul, eller inte) som gör att man bara vill ha någon sötsak att pussa på. Frustrerande, minst sagt! Jag har glömt & inte riktigt hunnit känna efter - att vintern är ju egentligen något jag tycker om, eller gjorde ialla fall. Fruktansvärt mysig! Fast man påminns ju lätt om att man faktiskt är ganska ensam (fast jag har ju min sambo, så varför klaga?) & det är jag inte alls van vid.

Nu har jag börjat skolan också. Heja mig, känner mig lätt inkompetent. Men det skall nog lösa sig i slutändan, fast jag känner mig egentligen inte alls så inspirerad & duktig som jag borde göra. Jag har tappat lusten för alldeles för mycket känner jag. Helgen har bjudit på alldeles för lite sömn, fast vid närmare eftertanke har jag väl haft ganska trevlig. Vore dock synd att inte klaga!

Jag saknar & tänker på dig alldeles för mycket.
& jag känner på mig att det här inte kommer sluta bra, tyvärr.
Puss på er, simma lungt & allt det där.

RSS 2.0