microbe

Jag tror faktiskt att det vore på tiden. Inte nog med att det inte ens är vinter längre (våren är ju här), den är ju tråkig & ful också. På tal om vår så verkar den vara här för att stanna och förlåt alla sommarälskare, men jag tyckte det var litelite tidigt. Det är ljust till nio på kvällarna nu, men från att vara klarljust vid halv nio till kolsvart vid nio känns lite konstigt. Jag hade nog helt enkelt glömt av hur våren faktiskt är. Mysig, strålande sol & lagom värme. Och det där pirret - som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva igen. Det som ständigt gett mig livsglädje, det som fått mig att vilja anta varenda utmaning i världen & det viktigaste utav allt, fått mig att leva. Det är ungefär samma upplevelse som att sitta i bilen, det räcker med lite för hög hastighet och åka ner i en "loop". Dem där groparna i gatan som gör att man skriker "wiiee" och får ögonen att glittra av ren jävla lycka, har ni aldrig råkat ut för en sån "kulle" i asfalten? Jag kanske bara är en människa som har lite för stort sinne för detaljer, eller så väljer jag bara att njuta lite mer än er andra. Välj själv (:

Just nu sitter jag hemma hos Lena & Caroline. Jag borde sova nu, men jag tänkte passa på att skriva ett blogginlägg när jag ändå kom på att jag hade en sådan. Idag var Henrik i stallet ensam för att ta hand om Takira vilket han verkar ha klarat väldigt bra! Jag cyklade (jovisst, första gången på ett år) ner till ekered för att ordna för Mulle. Vill inte vara sen med att för första gången på länge skryta över att jag varit ganska effektiv idag. Innan jag begav mig till stallet hann jag städa lite där hemma, söka en del jobb och leta information om lernias utbildningar. Nu har jag funderat alldeles för länge på både truck & svets - dags att agera! Imorgon (läs idag) blir det grillkväll tillsammans med kära, några bärs & flintastek. Vad underbart alldagligt egentligen! :) det är inte förrän det inte längre känns som alldaglighet, då det kommit att bli en höjdpunkt , som man kan inse hur skönt det kan vara att '"bara vara" alldaglig. På lördag har jag två val efter att ha umgåtts med Takira väldigt mycket. Jag kan hjälpa min bästa vän Caroline med att måla hennes rum eller åka till "familjen härryda" & hälsa på deras nya tillskott. Hur som helst så lär det ju bli en trevlig helg, som jag faktiskt ser fram emot väldigt mycket.

Jag har dessutom varit sinnessjuk och låtit Caroline göra en manikyr på mig och jag sitter med alldeles för långa och välvårdade naglar för att vara en såndär tvättäkta Helen. Jag har testat innan och jag vet bara att dem flyger som fjolsträngar när man packar hö, städar bil eller utövar något med händerna. Det står dock ingen bruksanvisning i förpackningen hurvida man borde röra sig med dem, men antagligen skall man väl bara vara sådär sött kvinnlig. (& det hoppas jag att jag är, på ett eller annat sätt - dock helt säkert inte på detta sätt!) Hur i hela gör ni tjejer egentligen, jag är av det kinnliga könet med tydligen har ni lyckats hemlighålla något väldigt väl. Det är totalt omöjligt, jävla skitsaker.

Men vafan, det är ju snyggt. Så nu skall jag se till att dem sitter kvar tills imorgon. Vill man vara fin .. äsch, jag slår vad om att dem ryker när jag skall börja sminka mig. Där ser ni, smink! Jag är faktiskt kvinnlig, men jag har under detta inlägg skrivit på ett på tok för konstigt sätt & har precis insett att detta kvinnliga fenomen inte lär bli något långlivat hos miss Sjöberg. Tacka vet jag långa ögonfransar!

Godnatt vänner.